måndag, oktober 06, 2008

lick my love pump



inte en enda kommentar på hela dan idag, känner mig ensam. som en öde ö. ingen feedback från mänskligheten. bara från bönder som blir arga för att jag vägrar ge dem ett nummer till en eskortfirma. "vill ju bara ha lite fätta jööööö, inge olagligt med det jööö". well, i've got a newsflash for you, joy boy! det är VISST olagligt!

säger godnatt med den där fantastiska bilden, som får sammanfatta den här dagen; fin och skrattretande och ledsam på samma gång. godnatt världen.

lip gloss bitch

det är kul att tänka på hur jag under början av arbetsdagen oroar mig för att tiden ska gå fruktansvärt långsamt, att jag inte ska hitta något för att fördriva tiden och fan jag kommer somna framför datorn och kan inte klockan bara vara tio snart och plötsligt har jag hittat nåt att surfa runt efter och innan jag har hunnit tänka "nu får jag inte skriva fler blogginlägg" så är det bara 20 min kvar på arbetsdagen.

det här händer VARJE gång jag jobbar. först oroar jag mig, sen hittar jag nåt som slukar upp mig totalt. just idag bläddrade jag omkring på sminkbloggar. hittade bl.a. detta hos lipglossbitch:



"I Japan verkar det finnas hur mycket galna beautyprodukter som helst. Jag surfade runt lite på ebay för att kolla in roliga läppbalsam, döm om min förvåning när jag snubblade över denna lilla godbit - en dosa krämfoundation som används för att täcka gråa hår. Underbart!

I samma veva stötte jag på märkliga makapärer för att trimma ögonbrynen, absurda klämmor som ska bäras nattetid för att skapa en uppnäsa och lim(!) som fäster ihop ögonlocket och skapar ett veck som gör att du “ser sötare och mer pigg ut”.

haha. är det inte fantastiskt? jag undrar hur många gånger i mitt medvetna liv jag har tänkt på japanerna och deras galna idéer och fnittrat lite inombords.

men doften är rätt viktig ändå

de där dr. hauschka-produkterna luktade pekka förresten. de luktade verkligen jätteilla, som en stickande lukt av ruttna frukter. men än så länge håller de vad de lovar. och de har inte lovat att de ska lukta gott.

bring me to boil

idag är jag en hater. vaknade på den sidan av sängen helt enkelt. på väg till jobbet konfronterades jag av två förkastliga typer av människor;

1. kåta paret. de sitter framför en på tunnelbanan och slaskar läpp och andas tungt, slickar varandra i ansiktet och fnittrar och stönar och jag vill säga åt dem att sluta äckla sig, men det låter ju så jävla bittert så jag håller käften och surar istället. det är så jävla förvirrat att vara en bitterkärring när man inte ens är singel. haha. men just idag var dessa två verkligen extra äckliga. det där plaskiga, smackande ljudet av grovhångel ekade i hela vagnen.

2. hänsynslösa hundägaren. lär dig att fucking koppla din jävla hundjävel! jag skiter i att elsa är en jättesnäll liten puttinutta, eller hon är mycket gosigare än vad hon ser ut. det finns folk som är riktigt rädda för hundar och för dem spelar det ingen roll om det är en blodtörstig pitbull eller en harmlös pudel. hund som hund. hundägare MÅSTE fatta att det råder kopplingstvång på ALLA offentliga platser i stockholms stad, utom i hundrastgårdar. jag önskar att jag sa till den här typen av hundägare oftare...



Isaac Davis: "I can't express anger. That's one of the problems I have. I grow a tumor instead."

men irri

jag vet att man inte får klaga på produkter man får gratis, men jag blir ändå liiiite irriterad över att jag valde ett vanligt läppglans men fick en läppglanspenna. någon liten lagerperson har uppenbarligen gjort ett misstag, och visst, det är rätt färg och allt men hur fan ska jag vässa den? pennan är för tjock för att passa in i nån vässare som finns här hemma och dessutom är det slöseri med läppglans om man måste vässa bort en massa. det är överhuvudtaget jävligt onödigt att ha läppglans i pennform när man kan ha det flytande, jag ser inte riktigt vad fördelen med detta ska vara...

och finns det överhuvudtaget någon poäng med att få välja om man ändå får fel produkt? tar en produkt slut får man meddela kunden om det, inte lägga i en annan grej och hoppas på det bästa. fan jag har aldrig blivit irriterad på strawberrynet förut, de har fram till nu kunnat stoltsera med 100% felfri service. nu är de bara 98% bra. haha.

ÄNTLIGEN!

ann demeulemeester & preen

fan nu blir det jävligt mycket paris fashion week här. förlåt. det är svårt att undvika. men jag ville också få ur mig att jag som ändå kan hålla mig uppdaterad utan någon särskild ansträngning har jättesvårt för att hitta en designer vars kollektioner jag ofta eller alltid gillar. folk har ju sina självklara favoriter, men jag har aldrig sett något som är en fullträff till 100% - de lyckas liksom alltid få med något fult som förstör helhetsintrycket. de enda som på senare tid har presterat någorlunda bra är dels ann demeulemeester;

vår 2009:





höst 2006:





(jag skiter i att alla fashionbloggare redan har hypat henne för en vecka sen, hon blir inte sämre för det. ibland är man hypad av en anledning.)

och dels preen;

vår 2004: (haha fett OLD)



höst 2004:




(modellen heter trilby hammer! vilket fantastiskt namn!)

höst 2008:





(även om den kollektionen innehöll löjligt mycket siden och ormskinnsmönster och annat italo-vulgo. hello? dolce & gabbana has got that covered!)

ja okej. det är fan jobbigt att modebloggza. förstår inte hur folk kan hålla på med det här, dag ut och dag in, och inte behandla NÅGOT annat. bara namedroppa designers och skriva "det här är fint, det här är fult". jag tröttnade efter tre inlägg.

rick owens

while i'm at it så kan jag ju ändå påpeka att av alla som har fått epitetet enfant terrible så är rick owens min favorit.





på den sista bilden måste man tänka bort huvudbonaden, och så skorna som ser ut som plastpåsar man knyter runt fötterna när man inte har gummistövlar till hands, det man har kvar då är faktiskt riktigt respektabelt. speciellt jackan överst. inbillar mig att materialet är fantastiskt. det ser liksom mjukt och hårt ut på samma gång. synd bara att han förstörde hela intrycket genom att låta modellen ha något som ser ut som tubsockor under skorna. försöker verkligen förstå, men det går sådär.

gareth pugh





jag hoppas att ingen någonsin har slösat pengar på den här mannen genom att ge honom stipendier eller liknande. alla som har bidragit till att gareth pugh är en accepterad del av paris modevecka borde avskedas och tvingas ha på sig hans kreationer när de letar nya jobb. det är inte ens fulsnyggt, som kanske ann-sofie back kan komma undan med ibland, det är på sin höjd skrattretande.

enfant terrible, my ass. snarare enfant ridicule.



titta! här tittar det lilla trollet fram! han har hakat på doc martens-trenden. ännu värre. fast nu måste jag säga något snällt. ingen är någonsin ALL BAD. så här kommer mitt snälla:

1. det är inte alls lika illa som tidigare år:


höst 2006.


vår 2007.


höst 2007.


vår 2008.


höst 2008.

(och ja, jag fattar att de mer extrema styckena bara är skrytjobb och inget som kommer säljas, men de är fortfarande representativa för hans idé och den faller mig inte alls i smaken. jag fattar också att han försöker vara en frisk fläkt bland all chiffong och spets och pudriga pasteller men man behöver väl för fan inte klä sina modeller i lastbilsdäck och avlagda presenningar?)

det jag ville säga med detta var att denna kollektion, trots att han fortfarande envisas med att spänna på modellerna viktorianska kragar i fetischistisk storlek, är lite mer sansad och att jag faktiskt kan se hur en människa kan dra på sig t.ex. de där vita byxorna med fjäll på i översta bilden - och att man för dess skull inte behöver se ut som en lajvare utklädd till sauron typ.

2. skorna är faktiskt inte fula alls. men marni var före.

3. det var ganska effektfullt att alla kläder var vita på framsidan och svarta på baksidan. det framgår inte så bra på bild, men kolla på den här youtube-videon så hajar du nog.

var är mitt paket?

still nothing...

kickar

ingen kan göra filmaffischer som polacker. det är en helt annan klass på dem om man ska jämföra dem med filmbolagens egna. här är några av mina favoriter. klicka på filmtiteln under så får man se den amerikanska versionen.


allra mest gillar jag affischen till tootsie. filmen framstår som mycket bättre och mer genomtänkt än på columbia pictures övertydliga affisch där dustin hoffman står framför den amerikanska flaggan iförd en röd glittrig klänning, löspattar och lockig peruk. den polska känns helt enkelt lite mer smakfull. det här är samma princip som en fin sminkförpackning för mig; filmen kan vara rätt tramsig och dålig, men har den en grym affisch så kanske man ger den en chans. så fungerar jag iallafall.