fright

jag brukar hamna i olika perioder då jag föredrar en viss typ av filmer. tidigare har jag haft en animerat-period då jag för det mesta tittade på filmer från disney och pixar. sen plöjde jag igenom studio ghiblis produktion, fast jag har fortfarande en del kvar att se därifrån. nu har jag skräck-period, jag vill försöka se så många klassiska skräckfilmer som möjligt, typ carrie, och omen och exorcisten (har aldrig vågat mig på den förr). nu håller jag på med att tanka guillermo del toros nya film barnhemmet. jag har höga förhoppningar! om den är hälften så bra som pans labyrint så är jag nöjd.

ramble on

så vi satt mest i solen på altanen. åt glass. läste böcker. jag läste hanteringen av de odöda, charles bukowskis ham on rye (vad heter den på svenska?) och ronnie sandahls vi som aldrig sa hora. kan nästan rekommendera allihopa, även om sandahl kändes lite väl tonårssvår. antar att det är jävligt illa att växa upp i en svensk småstad där det alltid regnar.

lille taimas badade i sjön första gången i sitt liv, han skakade som ett asplöv och var verkligen rädd, men som den tappre lille krigare han är så försökte han ändå passa på att leka och plaska medan han var i vattnet. han klamrade sig fast vid sin storebror - min lillebror - och huttrade och skakade och skrattade högt. så fint. kori hittade blålera på sjöbottnen och smetade in hela kroppen i det. också rätt fint. pappa lagade lax med färskpotatis, tog en whiskey i solnedgången och mosade bromsar. kori samlade bromskadavrena i en hög i fönstret. och en morgon när jag kom ut hade en vilsen liten fladdermus vänt på dygnet och var fortfarande vaken fast solen varit uppe i säkert 6-7 timmar. den låg på altanräcket och stirrade, och när jag kom närmare för att titta på den, vände den sitt lilla huvud mot mig och tittade med sina kolsvarta knappnålsögon och sen flög den. jag var helt förtrollad av det mötet hela dagen.

ps. ham on rye heter min oskuld och pearl harbor på svenska. känns lite fel.

gorgeous creature #2

för någon kväll sedan var det marlon brando-special på SVT, så när solen gått ner klättrade vi upp på loftet och satte på teven. de visade storstadshamn och linje lusta efter varandra, ett litet marlon-maraton! och jag som mest sett filmer från hans ålders höst, har aldrig riktigt reflekterat över hur förbannat jävla HET han är. marlon brando måste ha varit en av världshistoriens vackraste män, vilket jag, pappa och brorsan var rörande överens om. speciellt i linje lusta. jag bara dog. knall och fall.

lovers

he-hey. nu är jag hemma i stan igen. det var fantastiskt att vara på landet under dessa dagar, det hade känts helt fel att vara någon annanstans. vi skulle egentligen ha åkt hem ikväll, men igår eftermiddag rullade åskan in över skogen så vi bestämde oss att det var dags att packa ihop.

det drar ihop sig till emmaboda. jag har haft så förbannat lite pengar, men tack vare den här tjejen, som köpte whyred-skorna, så kommer jag slippa det där katastrofala hålet i plånkan efter helgen. grymt!

idag kommer ellen och hennes kille hit på picknick. jag peppar på avocadobaguetter och kanske, kanske, lite öl.

pussi!