inte versailles men nästan #2

minns ni vanity stanwyck? den brutalt vackra transan jag berättade om för ett tag sen? hon pysslar. påskpysslar. i sin myspaceblogg har hon lagt upp den här. det är marie eggtoinette. gotta love her!!


och här är "carneggie hall".


"eggshausted".

be mine LG Shine

ah förresten! jag har beställt den väl genomtjatade mobilen nu! hohohhihi!

nakenchock!

på bokrean häromveckorna köpte jag en rosa konstbok som hette "erotic fantasy". av omslaget att döma trodde jag att det skulle vara stygga bilder på pinuppor och lite burleska motiv, men jag kunde inte titta närmare i butiken eftersom jag höll i det sista exemplaret och det var inplastat. jag chansade och köpte boken trots att jag inte kunde titta i den, den kostade trots allt bara strax över 150 kr och om omslaget var så fint kunde väl inte innehållet vara något annat. men ack så fel jag hade. ACK - så fel jag hade. efter jag kom hem och likt ett barn på julafton slitit upp plasten på min nya fina bok satte jag euforin i halsen; det som mötte mig var antik hårdporr. helt seriöst. riktigt hård porr. det var knytnävar, tårar, blod, full frontals, rare rear views, you name it! jag är i grunden helt opryd (man köper inte en bok som heter "erotic fantasy" om man är pryd), även om jag ser ett visst nöje i att framställa mig själv som pryd inför andra, och jag betraktar mig själv som ganska luttrad när det kommer till "graphic content", så att säga. men den här boken är helt absurd. så avtändande, osmaklig, billig (på mer än ett sätt).

det är en gedigen samling konst/porr som författaren har samlat ihop; det är allt från japanska träsnitt från 1700-talet till närgångna blyertsstudier av det kvinnliga könet av gustave courbet och pablo picasso. det är mycket text, man måste medge att det är ett mycket ambitiöst verk, men man glömmer helt bort att läsa och stirrar istället på bilderna, med hakan i knät och ögonen på näsan. man får inget andrum! jag skulle tycka att det var ganska skönt att få ta en paus mellan sidorna, och kanske få se lite mer kyska framställningar av sex, som luriga allegorier där allt symboliseras av frukter, eller ibland kan det t.o.m. räcka med en nakenstaty i marmor. men icke. här är det hårt mot hårt (haha), sida efter sida. författaren är SÅKLART tysk, han heter hans-jürgen döpp och driver erotikmuseet i berlin. typiskt tyskar. de vet liksom inte när det är nog. bernard wilhelm är en annan tysk som inte förstår sig på uttrycket "quit on the high note". det blir för mycket. inget man bör titta på i nyktert tillstånd, för då kan man inte skratta åt det!

om någon känner sig lockad är den här spännande boken till salu. den blir din för 100 pix.