hot tranny mess!

jag måste uppmärksamma er på en person som jag har väldigt svårt för att presentera. en kväll i oktober fann hon mig iallafall, minns inte riktigt hur, men hon har gjort ett permanent intryck på mig. hon är en teaterapa med en ofelbar känsla för stil och ansiktsdrag mejslade ur guld. hon är 22 år gammal men hon har aldrig slutat gräva i mormors utklädningslåda och hon är en av de snyggaste människorna jag någonsin sett. så, without further due, i give to you, vanity stanwyck:

hon är egentligen en han och antagligen världens snyggaste och mest smakfulla transvestit. det här är antagligen första gången jag skriver orden 'smakfull' och 'transvestit' i samma mening, de är inte direkt den goda smakens beskyddare om man säger så. de har liksom en tendens att överdriva. men inte vanity stanwyck. det känns lite snopet att en "kille" (jag tror inte att vanity har sina man-bits kvar) gör hela tjej-grejen bättre än jag. hon har också en fäbless för att göra egna musikvideor av golden oldies, gaydiscohits och folkmusik av olika slag, de är sjukt fina och roliga - även om det är väldigt tydligt att redigeringen kom till under en amatörs hand. kolla på dem på joeletaxi @ youtube.

även jag tittar på...

... melodifestivalen. det är inget jag skäms för. feminism för mig är min rätt att titta på melodifestivalen utan att skämmas! jag tycker att rätt låt vann. charlie kan sin grej.

dagens konst: pre-raphaelites

john william waterhouse.



dante gabriel rossetti.

belly full of butterflies

av lushbella.

inte versailles men nästan

igår eftermiddag tog jag en promenad för att rasta pälsen och se mig om i mina nya hemkvarter, jag hamnade till slut på hässelby slott. man kan ju säga att vädret inte alls gjorde den här pastellbakelsen rättvisa så jag planerar att återvända inom en snar solig framtid.






när jag vände hemåt upptäckte jag den där vita katten som jag brukar se strykandes omkring vid husen mittemot vårt sovrumsfönster. försökte ta en bild på den men det ville varken kameran eller katten veta av.


på kvällen åkte jag hem till cajsa och sandra för att umgås lite med dem och calle innan de gick ut. när vi satt på 3:an mot slussen steg det på ett glatt och berusat sällskap vid tjärhovsplan. när de hade passerat låg det kvar ett bankkort på bussgolvet, sandra ropade efter dem och fram stapplade en tjej som var SPENT OUT OF HER MIND och skränade fram nånting om "åh guuuu va pinigt, står det malin på kortet? ah, guuuu det STÅÅÅÅR malin på kortet! det är mitt guuuuu va pinit! jag är så himla slarvig åååh tihihihiih", och så tog hon upp det och av nån jävla anledning trycker hon sitt bankkort mot sitt ansikte, så hårt att det går sönder (?!). hon stirrar förstummat på den andra halvan av kortet som har singlat ner till golvet och så kommer en av hennes kompisar fram, måttligt irriterad, och väser fram "för i helvete malin! nu får det ju fan räcka, jag är så jävla trött på det här, jämt ska du hålla på" och drar undan henne längst bak i bussen och fortsätter läxa upp henne. herregud. jag kunde inte sluta stirra, och förundras över denna bottenlösa dumhet som skoningslöst drabbar tonåringar på fyllan. ser fram emot min nyktra helg, jag hoppas att det inte slutar med att jag lallar omkring i neontights på happy nation med lösögonfransar som ser ut som fjädrar hängande på sniskan.

(fotnot: malin heter egentligen någonting annat.)