jag hatar våren. det där äckliga bleka ljuset, de nakna träden och de dammiga gatorna. den är på väg nu! jag har aldrig gillat våren, den känns som en jävla dassig halvmesyr som aldrig riktigt mynnar ut i nånting eftersom att somrarna nuförtiden också är dassiga jävla halvmesyrer. hela förra våren var riktigt jävlig; jag var arbetslös, pank och ledsen mest hela tiden. nu är jag det igen. okej, inte riktigt arbetslös, men pank och ledsen och oroad är jag. jag fick avslag från CSN på min studiemedelsansökan, så jag har tillbringat hela förmiddan med att formulera ett överklagande. jag trodde faktiskt aldrig att jag skulle säga detta, men JÄVLA CSN.
inte nog med att jag inte kommer kunna tillgodoräkna mig 7000 kr i studiemedel, därutöver så fick jag inte så många timmar jag ville ha på mitt nya jobb. det betyder att jag har ungefär 4000 kr i månaden att leva på, varav mer än hälften går till hyran. så jag kan bara glömma att åka till amsterdam till exempel, vilket suger. *det suger*
pengaångest, det är jävligt. det gör inte så mycket att jag inte har råd att lyxa med en resa eller en ny kamera, det är sånt man får ta innan man ens har en utbildning eller ett fast jobb. *insiktsfull* det jävliga är att jag hamnar efter liksom, jag har typ inte råd att betala min del av hushållets kostnader, vilket tär så enormt på min självrespekt. inte ens när jag har jobbat har jag haft råd att betala HELA min del eftersom att jag har tjänat så förbannat lite pengar. det har alltid varit nånting som inte har gått jämnt ut. som nu t.ex, nu fick jag talla på pengarna jag har sparat till amsterdamresan för att ha råd att anmäla mig till högskoleprovet. det är 350 kr. fatta att 350 kr lämnar ett hål i mina "besparingar". vilken jävla fattiglapp.
EN god månad fick jag. EN ENDA månad på ett helt år då jag inte hade fullständigt vidrig ångest över hur jag ska kunna betala tillbaka alla mina skulder, hur jag ska komma ikapp och hur jag någonsin ska kunna slappna av. den månaden hade jag istället ångest över att jag spenderade 400 kr på mig själv när jag köpte något jag EGENTLIGEN inte behövde. jag känner mig liksom inte som en fullvärdig medlem av det här hushållet, eftersom att jag är så jävla FATTIG. *orka*
inte nog med att jag inte kommer kunna tillgodoräkna mig 7000 kr i studiemedel, därutöver så fick jag inte så många timmar jag ville ha på mitt nya jobb. det betyder att jag har ungefär 4000 kr i månaden att leva på, varav mer än hälften går till hyran. så jag kan bara glömma att åka till amsterdam till exempel, vilket suger. *det suger*
pengaångest, det är jävligt. det gör inte så mycket att jag inte har råd att lyxa med en resa eller en ny kamera, det är sånt man får ta innan man ens har en utbildning eller ett fast jobb. *insiktsfull* det jävliga är att jag hamnar efter liksom, jag har typ inte råd att betala min del av hushållets kostnader, vilket tär så enormt på min självrespekt. inte ens när jag har jobbat har jag haft råd att betala HELA min del eftersom att jag har tjänat så förbannat lite pengar. det har alltid varit nånting som inte har gått jämnt ut. som nu t.ex, nu fick jag talla på pengarna jag har sparat till amsterdamresan för att ha råd att anmäla mig till högskoleprovet. det är 350 kr. fatta att 350 kr lämnar ett hål i mina "besparingar". vilken jävla fattiglapp.
EN god månad fick jag. EN ENDA månad på ett helt år då jag inte hade fullständigt vidrig ångest över hur jag ska kunna betala tillbaka alla mina skulder, hur jag ska komma ikapp och hur jag någonsin ska kunna slappna av. den månaden hade jag istället ångest över att jag spenderade 400 kr på mig själv när jag köpte något jag EGENTLIGEN inte behövde. jag känner mig liksom inte som en fullvärdig medlem av det här hushållet, eftersom att jag är så jävla FATTIG. *orka*
