onsdag, februari 25, 2009

jag lär mig aldrig att sluta oroa mig



trots att jag vet att det ALLTID löser sig. det är bara det att enligt lagen om alltings jävlighet så MÅSTE jag lida mellan perioderna av flyt. men i fredags liksom, så ringer företaget jag julvickade hos, och frågade om jag ville jobba tis-fre denna vecka. jag tackade självklart ja, jag är i så stor behov av pengar att jag nästan kan tänka mig att gå tillbaks till nummerupplysningen. men i måndags ringde de igen och sa att det tyvärr inte blir något. jag blev minst sagt besviken, och orolig. men så ringde ett annat ställe igår och vill att jag kommer in och provjobbar idag, och det är därför jag är uppe nu.

det är konstigt att kastas mellan lättnad och förtvivlan sådär. men tänk på det; jag kanske är even steven?
blog comments powered by Disqus