måndag, juni 16, 2008

mina bästa påhittade människor

OBS OBS! ingen inbördes ordning!

1. anthony marantino i SATC



han är världens största bitch, och ändå älskar man honom. lite samma grej som med kim kelly i freaks and geeks, de är elaka mot folk de inte gillar, men mot sina vänner är de lojala och jättefina. han är charlottes hårdföre bröllopsplanerare som bara accepterar det bästa, hans accent är en mycket framgångsrik gay/brooklyn-hybrid och trots att han är mindre än samtliga kvinnor i serien så sportar han seriens kanske största ego. en mycket minnesvärd karaktär.

2. bill haverchuck i freaks and geeks



så sjukt kylig. han är den där långa spinkiga killen som växer en meter under sommarlovet, men inte har hunnit vänja sig vid sina långa ben och armar och alltså rör sig väldigt fumligt. som en äkta nörd måste han dras med en dödlig allergi mot jordnötter, och en morsa som är för snygg för hans eget bästa. helt underbar.

3. elaine benes i seinfeld



om jag hade rangordnat den här listan hade elaine benes hamnat på första plats. jag blir så glad av att en kvinnlig karaktär får vara både snygg och rolig, i en serie skapad av män. hon är snyggare än riktiga människor, hon är roligare än riktiga människor, men är en så väl sammansatt helhet att hon ändå känns som en riktig människa. det är hennes styrka liksom, trots att både george, jerry och kramer är sjukt roliga karaktärer också så känns de inte lika realistiska som hon. eller okej, jerry seinfeld är väl rätt realistisk men han är fan inte lika snygg som elaine.

4. percy nilegård



internationell affärsman, kulturstrateg och estradör, ägnar sig åt management by kicking butt. han har anammat morrisseys kraftiga haka och hornbågade glasögon, men i övrigt verkar de inte ha så mycket gemensamt. iallafall hoppas jag INNERLIGT att de inte har det.

5. geoffrey ingram i a taste of honey



karaktären etsar sig fast i minnet. lugn som en filbunke, vacker som en dag, men ändå så rivig! så som jag önskar att jag var på mina bra dagar. haha.

6. the lone gunmen i arkiv x



okej, de är tre personer, och sinsemellan väldigt olika individer, men jag gillar dem bäst som en dynamisk trio. jag blev alltid så glad om jag såg deras namn i förtexterna i ett avsnitt, då vet man att man har dem att luta sig på. de utgör en komisk och avväpnande motpol till alla monster, konspirationer, utomjordingar och hjärtan i halsgropen i världens bästa serie. de behandlas dock så sjukt respektlöst i slutet av sista säsongen, där manusförfattarna har försökt knyta ihop säcken inför finalen genom att ge dem ett eget avsnitt, med teveseriehistoriens kanske onödigaste slut.

7. raimunda i volver



hon är ett perfekt exempel på att den här filmen är ingenting utan just den här karaktären, och den här karaktären är ingenting utan just penelope cruz. helt förtrollande.

8. mrs. robinson i the graduate



jag blev kär i henne när jag var 16 år och kärleken har inte svalnat. jag vet inte riktigt varför. det kanske är mer anne bancroft, än karaktären i sig, men hon har ändå en självklar plats här.

9. klaus daimler i life aquatic



willem dafoes finest hour! man kan vara snäll även om man ser läskig ut.

10. radio raheem i do the right thing



righteous, man! en stor och sammanbiten, nästan jesuslik, kille som går omkring i harlem med sin ghettoblaster och sänder ut hiphopens kärleksbudskap. han är den enda i hela filmen som inte gör något ont, men som till slut straffas för alla andras misstag.

(vänta nu.. det där låter läskigt mycket som bibeln.)

3 kommentarer:

masha sa...

the love gunmen!!! <3

masha sa...

loNe haha

Annahita sa...

ja, totally awesome 'n' everythanngg! håller du inte med om att deras "slut" var sjukt onödigt och taffligt hanterat?

haha, sjukt bra typo förresten! love gun, som i penis liksom (kiss-referens! pinsamt), fast love gunMEN. penismän... hahahahhaha. ah.

cracks me up.