gah. vilken dag. en handfull gelégrodor på festivalkontoret blev min middag, den hemliga filmen var bra och det känns töntigt att inte säga vad den hette, men de kanske hittar hit och blir arga om jag struntat i vad de sagt. har iaf lämnat en liten ledtråd i en av rubrikerna till de nyare inläggen. nåt att spåna på för den som inte har något bättre för sig!
kom hem till ett sällskap av några oborstade karlar som satt i soffan och tittade på teve. vi hamnade till slut framför det svenska relationsdramat mamma, pappa, barn, med sveriges svar på harrison ford - torkel petersson (d.v.s. en träig man som aldrig ler. har ni någonsin sett harrison ford le ett övertygande leende? nej, just det. torkel gör inte heller det.) och superspättan maria bonnevie, fy fan vilken snygg kvinna. iallafall så är inte detta poängen med just denna utsvävning. poängen med denna utsvävning är att en av de förutnämnda oborstade karlarna som satt i soffan ikväll, kände att det var lämpligt att kläcka ur sig en grej som "jag är 100% säker på att ni inte kommer vara tillsammans när ni är 45", apropå vissa händelser i filmen, syftandes på mig och min älskade nisse. när resten av sällskapet motsatte sig detta fullständigt känslolösa yttrande fortsatte han med "vaddå, hade ni tänkt att ni skulle typ åldras ihop eller?", med en lika delar hånfull som skeptisk ton.
jag kan förstå att man kan tycka att jag är naiv som blir förolämpad av något sådant, men jag utgår på något vis ifrån att det fan inte är någon annans sak om huruvida vi tror att vi kommer åldras ihop eller inte, och framförallt så är folks stadiga förhållanden fan inget man spekulerar om öppet, inför andra och i synnerhet inte inför paret själva. fräckheten! jag vet inte hur jag känner. ska jag vara besvärad över att vissa uppenbarligen går omkring och undrar hur länge vi ska vara ihop egentligen, eller ska jag bara avfärda kommentaren som en yttring av bitterhet, kanske avundsjuka? jag vet inte. jag vet bara att det sög fett hårt att få höra något sådant. kände mig ledsen hela kvällen efter det men orkade inte sitta och gnälla över det för nisse, jag gnäller alltid känns det som. sen satte jag mig vid datorn och fick läsa en kommentar till inlägget om att jag aldrig har varit med i någons länklista förrän nu:
masha sa...haha du är ju med på MIN, hobag!1!
och det gjorde helt enkelt min kväll. such a little thing makes such a big difference, som gamle morrissey en gång sjöng. 
2 kommentarer:
Haha, jag har faktiskt förut tänkt tanken på att lägga till dig i min länklista, fast kom på att jag kanske borde fråga dig först om det var okej. Men nu ser jag det som fritt fram! ;)
:D
vad fina alla blev helt plötsligt, blir så glad!
Skicka en kommentar