alltså visst, det är härligt att hitta sätt att göra saker hemma, för typ en tiondel av priset man skulle betala för att göra det i butik/på salong/whatever, som att göra en ansiktsmask av aspirin och klippa sin egen lugg med kökssaxen. men ibland är DIY inte bra nog. ibland är det inte värt risken att totalt misslyckas, bara för att få känna att man i vissa aspekter "står utanför systemet". för så tänker jag ibland, när jag ska ge mig ut på ett DIY-äventyr. jag tänker
"skitsamma om det inte funkar", eller om det t.o.m. misslyckas totalt. jag har iallafall inte betalat. har desto mer att vinna på att testa, det kan ju faktiskt funka och då kan jag stryka ännu en produkt från listan över saker som jag tycker mig behöva. för det är något jag eftersträvar! att BEHÖVA så lite som möjligt. att ha ett BEHOV av så lite som möjligt. men när jag såg den här bilden insåg jag en sak om mig själv, och det är att jag har ett BEHOV av att gå till frisören.
haha. ja. livet är hårt för de som eftersträvar antikonsumtion samtidigt som de är så hemskt intresserade av sitt yttre... när jag var yngre var jag inte alls intresserad, jag brydde mig verkligen inte ett skvatt, och jag blev glad och stolt när folk sa att jag är en "oslipad diamant". ja, det är sant. jag fick höra det vid ett flertal tillfällen. men nu inser jag ju att det var folks sätt att säga "du är inte så snygg, men du är smart". vilket är en komplimang, lika mycket som det är en förklädd förolämpning. but why settle for less when you can have more? jag kan faktiskt vara både snygg och smart.
hahaha.
(åh gud förlåt mig för detta inlägg. jag fattar inte hur jag orkar skriva så jävla mycket om mitt yttre.)
rolig man är. så himla aaah liksom spontan och fri och ba *mañana mañana*.
hahaha.
före.
efter.
