jefe

alltså! de är ändå så himla snälla och flexibla, mina chefer. de lägger om mitt schema för att jag ska jobba på stockholms filmfestival och jag får gå tidigare för att jag känner mig risig, utan förebråelser eller skuldkänslor. de bara säger att jag ska krya på mig! alltså så himla skönt. nu ska jag hem och snyta mig och gräva ner mig under fyra täcken.

vid alla skållheta...

... BASSHUNTER HAR BÖRJAT BLOGGA PÅ AFTONBLADET!!! HAHA HHHAHHAHA HAHA HAH AHHAHAHA HAHHA!!! han har lagt upp en nakenbild på sig själv!! HAHAHAHAHHA!

cajsingen

jag var en sväng hos cajsa innan jobbet för att säga hejdå, hon hade lite packnoja och visste inte hur hon skulle förvalta de 90 cerisrosa litrarna som hennes resväska bestod av. det måste vara sjukt svårt att packa när man ska vara borta i flera månader, vill inte tänka på det överhuvudtaget. jag hatar att packa, men ännu mer hatar jag att packa upp. stor suck.

nu sitter jag på jobbet och suckar för varje inkommande samtal. allt är en enda snuvig röra och hjärnan bultar innanför pannbenet. det är så himla ograciöst att sitta och nysa och snörvla på jobbet men jag orkar inte vara graciös nu! det är så otroligt lamt att jag bara har suttit här i lite drygt en timme. bara fem timmar kvar. så otroligt jävla lamt.

dagens konst: jordan arwan

red shorts. ("An illustration about graduating and a pair of red shorts that I own.")



hometown anxiety.



two lovers (bara en ena av dem, the florentine).



abraham.

jag snubblade över den här fantastiska konstnären av en slump, internet är otroligt! han heter jordan awan och ser exakt ut som de skäggiga snubbarna i hans bilder.

"Jordan Awan is a cool guy and an illustrator based in Brooklyn, New York. This nice guy has a BFA from Pratt Institute, wow! Also, he's rad."

beskrivningen är från hans egna hemsida jordanawan.com. helt grymt.

if they dare touch a hair on your head...

dessa tre böcker är tillsammans en perfekt present till min bror som fyller 18 år snart. jag vet att vi redan har en skitbra present (russell peters-biljetter), men jag gillar att skämma bort människor jag älskar, speciellt när jag har råd. det är förjävligt att inte en enda bokhandel har alla volymerna inne. på amazon kostar den tredje volymen från $200 och uppåt, och de andra två är slutsålda - crappy. bokus har bara tagit in de två första volymerna och de båda är slutsålda - också crappy. internetbokhandeln.se är inte mycket att ha, trots att de har överlägset bäst priser (under 200 kr per bok), eftersom de inte heller har några ex på lager - allt är bara CRAPPY POO! men jag sa försöka få tag på dem ändå, har tjuvtittat lite i dem på internet och de verkar verkligen vara praktverk, allihopa.

blir bara så glad när han önskar sig böcker. allt rör sig i rätt riktning med min brorsa. det är fantastiskt att se när en människa hittar sig själv, när saker börjar falla på plats. han börjar liksom växa i sig själv nu, så som man växer i ett par bra byxor. jag är så jävla stolt över honom, han är verkligen en helt fantastisk människa och jag är så tacksam över att vi är kompisar. det är så värdefullt för mig och jag känner verkligen att jag skulle dumpa många halvlama bekantskaper för att få hänga mer med min bror. han ringer mig ibland och bara snackar, hur många bröder gör det? hur många bröder vill tatuera in syrrans födelsedatum på sin arm? min bror vill det. och jag ska tatuera in hans födelsedatum på min egen arm. han berikar den här skitiga världen med sin närvaro. jag älskar min brorsa över allt, ALLT i världen.

min bror in till döden!

in sickness and in health

åh. jag är definitivt sjuk nu. jag har fan inte råd att vara hemma. det räcker med att jag halvskolkade i lördags, kände mig risig, plus att vi precis hade köpt guitar hero. imorgon börjar volontärvisningarna på filmfestivalen som jag och siri ska gå på, JAG VILL INTE MISSA DEM! skit alltså. jävla skit.

squeeze me!

looking good but feeling bad

har tänkt en del på min alkoholkonsumtion på sistone. jag dricker med måtta och blir väldigt sällan råfull, så har det varit rätt länge. faktum är att jag bara dricker en större mängd alkohol (d.v.s. en sådan mängd som resulterar i att jag blir berusad) ungefär en gång i månaden, vissa perioder lite oftare och andra perioder ännu mer sällan. det kan gå 2-3 veckor utan att jag dricker en droppe och det har sällan att göra med min ekonomi. jag har upptäckt att man kan bli rejält packad även om man är luspank, för det verkar som om folk i allmänhet är mer benägna att bjuda på alkohol om man inte har råd själv, än vad de bjussar på något annat man kan behöva, typ en lunch. det är lite "klart du ska bli packad", oftare än "klart du ska bli mätt", är det inte?

iallafall så tror jag att denna tanke har fötts ur det senaste årets fruktansvärda bakfyllor, som har känts oprovocerat tunga, med tanke på den föregående kvällens alkoholkonsumtion. det är helt enkelt så att jag nuförtiden blir betydligt mer bakis, av en betydligt mindre mängd alkohol, än vad jag blev förr. en annan anledning till att jag funderar över sånt här är att jag helt enkelt uppskattar vita perioder och framförallt lugna helgkvällar. det är definitivt underskattat, med lugna helgkvällar.

nåväl. jag har funderat på att låta det bli ett medvetet val, att försöka undvika alkohol. iallafall inte aktivt söka upp den. har liksom tröttnat på fyllan litegrann, ni vet när man blir sådär full att man antingen blir dryg eller trött. vad är poängen med det? då kan man lika gärna strunta i de där två sista glasen, och bara hålla sig lagom salongsberusad hela kvällen, så mår man som en prins dagen efter och minimerar risken att göra bort sig. är inte det en ganska bra idé?

samtidigt är det ju en utmaning att försöka ha roligt nykter, när andra dricker. jag tror dock inte att jag är beredd att gå så långt, att utsätta mig för berusade människor när jag själv är nykter, det är bland det jobbigaste som man kan göra.

jag vet inte... jag är bara jävligt het på tanken att må bra jämt. aldrig behöva vara bakfull, aldrig behöva tänka att "jag brände så och så mycket på alkohol och relaterat (typ fyllekäk & taxi) igår", aldrig behöva tänka att "vad fan sa jag till _______ igår egentligen? varför har jag en sån jävla stor käft?"... ja. lockande tanke, att slippa allt det där. haha.

jazz kitten

god morgon. av någon anledning blev det inte mycket sömn för mig. jag vaknade när nisse gick hemifrån, som så många gånger förr, men så kunde jag inte somna om. steg upp och duschade, käkade några mackor och bryggde en kopp kaffe, och nu sitter jag här och lyssnar på en blandskiva med jazz som thomas gjort till oss och skickat upp från göteborg.

han har skrivit en väldigt utförlig låtlista med små fina kommentarer till varje låt. efter don redmans "reefer man" stod det "swim to china? walk the ocean? skönt lingo, i guess." sjukt fin kille. miss ya, kitten.

nåväl. nu är det tre dagar kvar till löning, det är nästan som att jag räknar ner timmarna tills jag kan leva som en självständig människa igen. längtar efter att slippa be mina vänner att hitta på gratisnöjen med mig bara för att jag inte har råd med något annat. jag ska köpa mig ett par fina skor och sen ska jag betala räkningar och hitta på roliga saker med mina kompisar, som kan få kosta pengar.

alpaca

idag har vi varit på söndagsmiddag i det lindbergska huset, hos nisses päron. vi spelade TP och jag förlorade (är helt ärligt inte van vid att förlora i såna spel, brukar kunna prestera bra. skyller på vätskebrist i hjärnan). jag älskade den här höstdagen, den var perfekt, vädermässigt då. men nu är den slut och världen sover. imorgon rullar kugghjulen igen. godnatt alla små barn.