a womans right to shooz

haha, förresten. miss ebba von sydow var också och såg håkan hellström igår. hon hade extremt höga klackskor. inte ens hon kan tycka att det är bekvämt att stå i två timmar och svettas i 12 cm klack. jag vet att vi lever på 2000-talet men fåfänga är fortfarande ingen dygd.

kärlek ren som snö

jag är så himla ledsen och så himla lycklig på samma gång. den här dagen för ett år sen kröp jag ihop till en liten boll och gömde mig i min säng tills mina revben syntes och mitt hår blev alldeles stripigt. sen kom midsommar, perspektiv och insikt och resten är historia. allt handlar om att prioritera. hur viktigt är det att det har varit dåligt när det är bra nu? samtidigt måste man komma ihåg att det är dåligt för någon annan nu, att inte ens de man älskar är odödliga och ingenting är för evigt. men man ska fanimej passa på att njuta av det medans det finns här.

synd bara att jag inte kom ihåg att det rosa dior-nagellacket är sjukt fult förrän jag hade målat ett lager på alla naglarna. det ser ut som om jag har stoppat upp fingrarna i rumpan på en död lax.

snart ska jag träffa cajsa och bakisskaka å hennes vägnar. jag själv är inte alls bakis, drack bara två folköl som hade klätt ut sig till starköl igår (på arenan tycker man tydligen inte att det är så viktigt att meddela folk om att vad de tror är en redig stor stark egentligen är utspädd folköl på fat).

mwa mwa.

imorse

solen vandrar över västerort.

det var år sen vi var små

håkan satte 8000 hjärtan i brand igår och så även mitt. det var faktiskt helt fantastiskt, vet inte riktigt vad jag väntade mig men att han har ynglat av sig har tydligen inte gjort honom äldre. tårarna trillade till hurricane gilbert, jag saknade ebba så mycket. hon är ändå allra mest håkan för mig, även om hon övergav både honom och morrissey senare. men en gång var vi 17 år och stapplade genom livet på darriga knän, höll handen när ingen såg och drack oss fulla på absint i kaffemuggar. håkan var där då och han är där nu.