nattskiftet

annaskita says:
fan det här tangentbordet är fackt in de äss
nathan says:
det här bordet med
nathan says:
alltså bordet, nedsnusat och skitigt...
nathan says:
...säkert sarrat...
annaskita says:
HAHAHA
nathan says:
....ollat...

big girl, big heart

detta må låta lite underligt men jag älskar att människor är så olika varandra. ibland slås jag av det, när jag strosar i vimlet på drottninggatan eller sitter på tuben på väg hem... jag kommer aldrig lära känna alla dessa människor, men nästan alla har någon de älskar och som älskar dem. svindlande tanke. mänskligheten är liksom bara ett enda stort virrvarr av vänskap, kärlek och gamla bekantskaper.

(bilden är tagen från fantastiska fröken bäckströms blogg.)

inget grepp om verkligheten

vad är poängen med att folk ringer hit och på allvar tror att vi har numret till paris hilton, miley cyrus eller dogge doggelito? jag förstår när man busringer - även om det är en väldigt lam busringning, att fråga efter paris hiltons nummer - men nu var det alltså en tjej som på fullständigt allvar sa "men hennes nummer borde ni ju ha, hon är ju en sån som gillar att visa upp sig. jag tror faktiskt inte att hon har hemligt nummer". jag fick anstränga mig för att inte skratta högt åt henne, och svarade "jag har bara svenska nummer. om du vill ha ett amerikanskt nummer får du ringa till internationella nummerupplysningen." men hon gav inte upp! det här är så roligt, hon svarade faktiskt såhär: "men kan du inte bara kolla i era mappar och pärmar lite snabbt om numret står där?" - haha, MAPPAR?! tror hon att vi har alla våra nummer i mappar? PALLEEZE!

ett steg framåt, tio steg bakåt

ingen har väl undgått jessica zandéns och cecilia gyllenhammars idiotiska artikel om att "det finns ömhet i ett slag över munnen". det är det sista jämställdhetsarbetet behöver, kvinnor som saknar "riktiga män", och att bra sex och jämställdhet inte går att förena. man måste inte välja. det är så trångsynt att tro att alla män i hemlighet längtar efter att få vara stora och starka machomuskeltyper som slänger upp sin kvinna på axeln och knullar henne stående mot en lagårdsvägg, eller att kvinnor borde erkänna att en bitch slap kan vara ett uttryck för ömhet eller åtrå. det är perverst att svälja ett slag, ännu värre är det att anse att kvinnor borde NJUTA av att bli slagna i fejan.

givetvis så har zandén och gyllenhammar blivit tvungna att ge ett svar på stormen av kritik som artikeln fick, och föga förvånande kallar de känslostormen för "moralpanik". det är så jävla billigt. och de får uppbackning av sveriges mesta machomän; paolo roberto och hoa-hoa dahlgren - en boxare och en tyngdlyftare - de sista riddarna av en föråldrad manlighet. det är så patetiskt, att de klamrar sig fast vid den gamla mansrollen, som jag tror att de flesta nuförtiden finner skrattretande och avtändande.

sappisaasi

prövar en ny layout idag. kände mig lite trött på pasteller. är den fin? är den tråkig? ja. det är en fråga till er alltså.

top of the morning to ya!

ja hej. tillbaks på jobbet. det är kul att se vilken typ av människor det är som sitter på tunnelbanan en lördagmorgon. yrvakna, bakfulla och vilsna efter gårdagens strapatser på stan, eller morgonpigga helgjobbare med en banan och en tidning i näven. jag känner mig som en skön hybrid mellan de två. omtöcknad men nykter.