min moster irma och hennes nya man timo är på besök, de bor hos mamma över helgen. de är här för att shoppa skandinaviskt konstglas. jag avgudar verkligen min moster. hon är nog den enda släktingen jag har som jag faktiskt känner ett band till. de andra på min mammas sida är sådär österbottniskt iskalla, de visar aldrig känslor och bjuder aldrig på sig själva. de är värre än svenskar. några av mina kusiner är aktiva nazister. man känner sig inte så välkommen i deras sällskap. om de skulle ge mig ett smeknamn skulle det vara "persona non grata", men de kan inte latin så de låtsas om att jag inte finns istället. min pappas sida, de ska vi inte ens tala om. jag har aldrig träffat dem. inte en endaste gång. varje gång jag träffar pappa skäms jag över detta. över att jag inte verkar bry mig tillräckligt mycket om min stora familj i iran som älskar mig som sin egen dotter, trots att vi aldrig har setts, knappt ens talat i telefon.
men irma! åh detta underbara finska yrväder, en eldstorm är vad hon är! varm och yvig och vacker och högljudd. hon är smått fantastisk, min moster. jag kan inte sluta säga "min moster". det är härligt att få känna släktband till någon som inte är mamma, pappa eller syskon, för en gångs skull. annars så är jag som många andra i den där fruktansvärda statistikkategorin "andra generationens invandrare". hela släkten finns någon annanstans och man träffas aldrig. det är svårt att känna ett blodsband då. de är mer främlingar än typ britney spears. jag vet ju iaf hur hon ser ut, vad hennes barn heter och vart hon bor, på ett ungefär. jag vet inte så mycket om min övriga släkt.
alltså på tal om andra generationens invandrare. jag läste någonstans att det utrycket "har tillkommit i bästa välvilja för att erbjuda samma förmåner (t.ex. hemspråksundervisning) till invandrares barn som till invandrarna själva", fan vad jag inte köper den skiten längre. det enda det betyder är att jag inte räknas som svensk i statistiken, trots att jag är född och uppvuxen här, för att mina föräldrar inte är födda här. räcker det inte med att ha uttrycket invandrare? är invandrarnas svenskfödda barn något annat än svenska? det är ju skitlätt; är man född utomlands och kommer till sverige är man invandrare (eller nysvensk, hihi). om man är född och uppvuxen i sverige är man svensk. man bör avskaffa uttrycket "andra generationens invandrare" snarast, ersätta det med typ "första generationens svenskar", och sluta försöka blidka oss genom att säga att victoria, carl-philip och madeleine är andra generationens invandrare. de som tycker att det känns bra att använda sig av det "argumentet" kan bara hålla käften.
men irma! åh detta underbara finska yrväder, en eldstorm är vad hon är! varm och yvig och vacker och högljudd. hon är smått fantastisk, min moster. jag kan inte sluta säga "min moster". det är härligt att få känna släktband till någon som inte är mamma, pappa eller syskon, för en gångs skull. annars så är jag som många andra i den där fruktansvärda statistikkategorin "andra generationens invandrare". hela släkten finns någon annanstans och man träffas aldrig. det är svårt att känna ett blodsband då. de är mer främlingar än typ britney spears. jag vet ju iaf hur hon ser ut, vad hennes barn heter och vart hon bor, på ett ungefär. jag vet inte så mycket om min övriga släkt.
alltså på tal om andra generationens invandrare. jag läste någonstans att det utrycket "har tillkommit i bästa välvilja för att erbjuda samma förmåner (t.ex. hemspråksundervisning) till invandrares barn som till invandrarna själva", fan vad jag inte köper den skiten längre. det enda det betyder är att jag inte räknas som svensk i statistiken, trots att jag är född och uppvuxen här, för att mina föräldrar inte är födda här. räcker det inte med att ha uttrycket invandrare? är invandrarnas svenskfödda barn något annat än svenska? det är ju skitlätt; är man född utomlands och kommer till sverige är man invandrare (eller nysvensk, hihi). om man är född och uppvuxen i sverige är man svensk. man bör avskaffa uttrycket "andra generationens invandrare" snarast, ersätta det med typ "första generationens svenskar", och sluta försöka blidka oss genom att säga att victoria, carl-philip och madeleine är andra generationens invandrare. de som tycker att det känns bra att använda sig av det "argumentet" kan bara hålla käften.
