grattis!

hej. bloggen är på stadig tillbakagång, ingen tittar in här längre och knappt gör jag det själv heller. fast jo. igår var det iallafall big graduation bash hela dagen, massa studenter skulle gratuleras, kramas och supas ned. jag åkte kulturflak och dansade till mauro scocco, beach boys, paradisio och tant strul. här kommer lite bilder. jag inleder med augustus och castrocigarren:

och så avslutar jag med en videosnutt från när "bailando" spelades för andra gången, haha, men studentyran strålar oförtrutet:

john verkar vara extra glad och drar miranda med sig i fallet. haha. fast nu när jag tittar extra noga ser det ut som om det är någon som knuffar john? efter fallet verkar dansen komma av sig litegrann, hahah, ah well, det var en strålande dag och jag måste bara än en gång säga hur stolt och glad jag är och hur fint det var att se er i vita mössor med era tårögda mammor och pappor.

grattis allihopa!

yves

å, jag läste precis att yves saint laurent gick bort i cancer i söndags. vila i frid, lille karl.

young guns

imorgon tar nathan, max, john, august, ludvig, karin och joel studenten, grattis y'all! jag ska åka på nathans flak, haha, så jag har försökt klura ut vad som är smart att ha på sig. jag hoppas på att själva flaket inte blir ett sjöslag för jag kommer inte orka åka hem och byta om, och sen har jag tjugosex mottagningar att hinna till så det vore najs att inte gå omkring och lukta intorkad öl bland mina vänners föräldrar och äldre släktingar. jag ska svälta mig under dagen så att jag har plats för all mat som kommer serveras, och jag har speciellt höga förhoppningar på max mottagning! hans far är ju litet utav en smakguru. hehe.

living on a prayer

igår var det en hejdundrande inflyttningsfest hos cajsa, diskhon var fylld med öl, vin och is och i vardagsrummet dånade roxette, ebba grön, carola, van halen och annat som man skriksjunger till när man är gladfull. cajsas mamma var så fin, hon virvlade omkring i en korallröd klänning och var världens bästa värdinna. fan vilken fin fest det var. cajsa sa att hon inte har sett någon som går igång på svensk punk som jag gör, haha, och jag skrålade sönder min röst igen. på väg till trädgården efteråt kunde jag bara pipa och väsa. jag borde fan haft kamera, jag har en känsla av att det var en sån kväll man kommer minnas när man är nostalgisk över sommar och ungdom och promenad hem i gryningen. det enda jag har är en video av extremt låg bild- och ljudkvalitet när cajsa, emelie och emelies bror står och ylar och svänger till "living on a prayer":

såhär i efterhand så blir jag lite oroad över att jag kanske skrek lite väl högt alltså. för jag gav verkligen full hals. om man tappar rösten har man fan skrikit något förbannat. men jag tappar det liksom, om någon sätter på en 80-talshit efter att jag har druckit några glas vin så är jag ostoppbar, haha, jag kommer stå där och dansa white people dance (svänga på överkroppen med armarna nära inpå kroppen, knäppa fingrarna i takt och nicka på huvudet) och skråla, jag vet inte hur man annars går till väga.

my eyes are just a little sweaty today

"i'm not upset because you left me this way, my eyes are just a little sweaty today,
they've been looking around, seaching for you
they've been seaching for you even though i told them not to"

haha, åh. flight of the conchords är fan det bästa som har hänt mig. men god morgon. söndagskänslan är drabbande. och det är för fan juni nu. JUNI. juni. juni. snart midsommar. jag älskar midsommar.