det finns bara ett enda sätt att brinna upp

så sweet. jag har parkerat ute på balkongen igen och den här gången har datorn fått följa med ut. igår trotsade jag min extra besvärliga förkylning och gick ut och träffade cajsa i solen. vi satt som två krymplingar, bakfulla och krassliga, lutade mot en husvägg vid nytorget och svettades, satan vad varmt det var!

jag berättade för cajsa om hellström och hur jag insett att det inte riktigt går att växa ifrån honom, och hon lät inte alls så skeptisk som hon hade kunnat låta. sen hamnade vi på södermannagatan och gick in i den där nya jättehemliga hello kitty-affären, det var verkligen som ett hål i väggen. den var som en garderob på typ 3x3 m och jättehögt i tak, och dessutom stängt. vi stod där och stirrade ett tag och sen gick vi hem till cajsa och åt mat och fikade. jag fick med mig några påsar med bullar från NK-bageriet och kände mig extra knäckt av förkylningen när jag satte mig på tuben hem.
vid fridhemsplan steg en extremt obehaglig snubbe på och av alla säten han kunde välja så valde han sätet mittemot mig. han var väldigt propert klädd med en för stor skjorta knäppt ända upp till sista knappen, men såg ändå så läskig ut. han satt och stirrade på sina händer och ibland spärrade han upp ögonen och himlade och rullade omkring dem typ. sen mumlade han och viskade och vid ett tillfälle så kunde jag urskilja ett "håll käften", som antagligen var riktat till en spansktalande tant som satt och snackade i mobilen några säten ifrån oss. jag höll bokstavligt talat tummarna för att han skulle stiga av på någon annan station än jag och mycket riktigt gick han av i blackan. jag andades ut. sen kom jag hem och jag och nisse tittade på the bourne identity, jag somnade på nisses mage ungefär där det skulle vara mest spännande.