juno

igår kväll kom emelie & anna förbi, med våra två traditionella aussie great whites och tre GRYMMA ostar från hötorgshallen, (varav en gjorde mig knäsvag). nånting säger mig att jag är som klippt och skuren för ostdisken i vällingby centrum, men jag får inte jobba förrän invigningen den 27:e mars. jag och emelie lagade iallafall min favoritlaxpasta och efteråt sänkte vi en välavvägd påse lösgodis från ican på torget ackompanjerat av vin och juno, sinnebilden av amerikansk indiefilm. den är så amerikansk indie att större delen av soundtracket är moldy peaches liksom. nigga plz. men den var fin, på samma sätt som gummo, garden state och napoleon dynamite. filmen har dock ett stort plus och det är michael cera, som också är med i superbad.

han är med på listan över mina favoritmänniskor jag inte känner, tillsammans med christopher walken, alber elbaz och percy nilegård.